Så är det. Det höll inte, men vi lyckads åtminstone avsluta det på ett bra sätt. Du har betytt otroligt mycket för mig, och gör fortfarande. Utan dig hade jag aldrig stannat i England. En resa och ett äventyr som jag ska vara stolt över och som jag alltid har dig att  tacka för. Det var inte menat att det skulle bli vi. Tiden var emot oss till stor del. Och vad kan man göra? Hade det varit menat att det skulle vara vi så hade det fortsatt så. Jag minns med ett leende även om tårarna bara rinner för stunden. En dag slutar dom att rinna och bara leendet finns kvar. Tack för tiden som varit. Förhoppningsvis kan det fortsätta som du sa, och då är det inte riktigt slut.

Martin du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta..