Jag hatar dig just nu. Jag hatar dig för att du får mig att må såhär. För vad du gjort utan att be om lov. Jag fattar inte att du fortfarande finns i mina tankar. Du är inte värd det. Du sa att du skulle finnas där, alltid. Samma skitsnack som allt annat. Tomma löften. Hopp och drömmar som krossades. Jag fattar inte hur det kan ta så djupt. Jag hoppas helt enkelt att du inte sårar någon mer. Och att jag snart får glömma dig helt. Åtminstone dom känslorna jag bär på nu.


On the first day that I met you, I should have known to walk away. I should have told you you were crazy, and disapeared without a trace. Instead I stood there waiting hoping you would come around, but you always found a way to let me down. It's time to say goodbye....