Jobbade igår igen. Det var ganska långtråkigt till en början, vet inte vart alla Norrköpingsbor håller hus? Iallafall, det började trycka på lite mer senare under kvällen, jag hade just kört bort ite korgar i ren tristess, kommer tillbaka, och oj tio pers i varje kö. Jag öppnar min kassa, ropar " Det går bra här". Det är då det händer:

En vanlig medelsvensson lyckas få syn på mig först, ögonen lyser, leendet är tokbrett och han kommer fram, pratar och skojar sig genom hela proceduren, lycklig. Över att ha sparat in fem minuter i kö. Man kan tro att han vunnit högsta vinsten på lotto... Nåja, nästan. Otroligt vad lite man kan göra för att göra någons dag till himmelriket. Hehe.

Sedan var det ett annat tillfälle då köerna var ännu längre, vi var underbemannade ( som vanligt, alla kommer i flock, sen plötsligt finns det aldrig något att göra). Jag ropar som vanligt " Det går bra här" , varpå en kille från kassan typ längst bort ifrån mig kommer rusandes med en enda colaflaska i handen. Krockar nästan med ett par med vanlig vagn i storleksordning storhandling-för-fyra. Han kastar sig framför, frågar lite snabbt om det är okej, kastar fram flaskan till mig, jag frågar lite snällt om han har bråttom, varpå han svarar " Nej jag ville bara slippa köa". Ja. Vad kan jag säga. Han vart glad han med...;)

Annars klippte jag mig igår, 50 kronor fick dom betalt, tog topparna, Tack Melinda, du klarade dig galant, och Tack ängel i vanlig ordning för att du ställer upp:)

Fira mamma, från morsdag idag. Ska bjuda på mat. Vad vad vad? Hon sa, det räcker med macka. Jaha. Hum. Vi får se va det blir. Sen är de jobb ikväll igen. 15-21.30 mina vänner, kom in och säg hej? :)