Jag är trött. Nu är jag verkligen trött. Jävla humörsvängningar säger jag, okej om man har dom nån vecka ibaldn eller vad som men det är ju sjukt att gå dragandes på det varje dag! Om jag var ledsen igår och imorse, har det nu förändrats. Nu är jag förbannad. Irriterad. Nu jävlar känns det som. Det kommer snart gå över i en sorts beslutsamhet att nu jävlar ska jag klara av det här. Se positivt på det.

Är inte där en dock, ska föröska få ur mig lite aggresioner på något först.. frågan är vad. Julie har lagt fram ett recept åt mig, ser hemskt äckligt ut, hälften av ingredienserna saknas och inga pengar framme..hum betyder de att jag ska handla eler inte?? SKa banka ut kycklingen med kaveln tror jag bra sätt att bli av med allt. Hum.

Sorry att jag bloggar två gånger, men det här är terapi för mig, inte nöjesläsning för er. Inte idag iaf;) Fick brev av min älskade farmor. Hon är bäst. Hon betyder mer än vad som kan beskrivas. Hon fick mig att gå från ledsen till beslutsamt arg. Kan hon klara allt skit hon går igenom, då borde jag klara hemlängtan. Hon skrev " Du kommer som julklapp till alla. Du är så väntat för alla. och sen skrev hon: Du har nog lärt känna den familjen som du bor och jobbar hos nu. Det är inte lika osm egen familj. " Det har hon förbannat rätt. Ibland är det skönt att vara utan allt bråk hemma. Kommer nog inte bo hemma länge när jag väl kommer hem. Det kommer vara krig. O andra sidan vet jag vart jag har dom och jag vet att dom älskar mig ändå.

Nu jävlar, kyckling och potatis ni borde nog se upp...