Oj oj. Idag har jag gjort en del trots det depptråkiga vädret som drabbade många, inte minst mig, sandra och knubbsälen.:P Den sista i raden lyckades jag efter mycket om och men få några glada gubbar från på msn, jag kan det där:) Sandra kommer nog igång igen imorrn, hennes deppperioder varar aldrig längre, och min, tja. den gick över så for jag fick min första glada gubbe :)

Red Pärlan idag, hon levde INTE upp till sitt namn kan jag lova, det var inte min och Sandras dag idag med bussar,traktorer och mycket tjureri från båda hästarna. Nåja. Vi vet ju avrfr och har bara oss själva att skylla:P

Tog mig iväg till Catarina ( fasta stjärten)s pass, och oj! Jag förstår nu varför friskis inte lockat så mycket!

Tänk er. Orken är slut för länge sen. Benen skakar. Du vet att du har tio minuter till. Du vet att du klarar de precis. Sista låten. Halsen är krutorr och skriker efter vatten! Sista joggruchen, följt av en stor utadninga av alla hundra närvarande. En applåd, trött. Lite nedvarvning, snart följd av avslappning. Man trillar, bokstavligen, ihop i en hög på golvet. Lyckas lägga sig på rygg och man känner hjärtat slå fort, fort. Varje andetag gör att man studsar mot golvet. Svetten rinner och droppar. Jäklar.

Jäklar vad jag är bra! Tänker man då!
Bjuder på första sommardagen 07:)